check_image

Poliisin resurssit ja rikosten ennaltaehkäisy

 
Poliisi on lainvalvonnan päävastuun kantava viranomainen, jonka tehtävänä on ennaltaehkäistä, paljastaa ja tutkia rikoksia. Pohjoismaihin verrattuna Suomella on vähiten poliisiresursseja. Meillä on 7 200 poliisivirkaa. Asukaslukuun verrattuna Ruotsissa on eniten poliiseja, 1,99 poliisia / 1 000 asukasta, verrattuna Suomen 1,33 poliisia / 1 000 asukasta.
 
Tämä tarkoittaa, että vuonna 2020 Ruotsissa on tuplasti enemmän poliiseja asukasta kohden kuin Suomessa. Vasabladetissa (5.1.–9.1.) kirjoitetaan, että pitkällä aikavälillä poliisilta on vähennetty resursseja ja siitä syystä poliisi jättää systemaattisesti tutkimatta niin sanottuja massarikoksia, kuten pyörävarkauksia, pienempiä murtovarkauksia ja myymälävarkauksia.
 
Suomen hallitus hyväksyi poliisille annettavan ylimääräisen 2,5 miljoonan euron määrärahan ennaltaehkäisemisen työtä varten vuodelle 2019. Määräraha on tarkoitettu tukemaan lähiöpoliisin toimintaa kuten myös tukemaan rikoksia ennaltaehkäisevää työtä viranomaisten välillä. Hallitus antoi myös lisäksi 3,3 miljoonaa euroa tukemaan poliisin toimintaa maaseudulla ja muilla hankalilla alueilla.
 
Valtion tulisi nyt panostaa poliisin resurssien lisäämiseen. Panostuksen tulisi johtaa siihen, että rikoksia selvitettäisiin yhä enemmän, mukaan lukien myös ne arkipäiväiset rikokset, kuten murtovarkaudet ja ryöstöt.
 
Resursseja on myös lisättävä rikosten ennaltaehkäisemiseen. Olemme aiemmin säästäneet ennaltaehkäisemisen työstä, joka on johtanut muun muassa siihen, että poliisilla ei ole ollut aikaa eikä mahdollisuutta vierailla kouluissa tavatakseen ja keskustellakseen nuorten kanssa. Nämä tapaamiset ovat tärkeää ennaltaehkäisemisen työtä. Samalla kun nuoret kokevat tapaamiset positiivisina, luottamus poliisiin kasvaa. On myös tärkeää, että poliisi näkyy sekä kaupunginkuvassa että maaseudulla, sillä se luo turvallisuutta asukkaiden kesken.
 
Pidemmällä aikavälillä ennaltaehkäisevän työn tekeminen on kustannustehokasta. Ennaltaehkäisevä työ maksaa itsensä takaisin ja mielestäni meidän tulisi panostaa siihen lähinnä lisäämällä varhaisen puuttumisen keinoja köyhyyden ja nuorien syrjäytymisen ennaltaehkäisemiseen. Nämä tekijät korreloivat vahvasti rikollisuuden kanssa. Haluan, että Suomi jatkossakin nähtäisiin olevan yksi maailman turvallisimmista maista. Sosiaalipolitiikka on paras kriminaalipolitiikka.


Pohjalainen 14.2.2019

Därför engagerar jag mig


Mitt namn är Sari Somppi och jag ställer upp i riksdagsvalet för Svenska folkpartiet 2019. Jag är uppvuxen och bor i Vasa där jag jobbar som regionchef för Brottsofferjouren i Västra Finland. Till utbildningen är jag utvecklingspsykolog och kriminolog. Därtill erhåller jag snart också min tredje magisterexamen, denna gång inom psykologi.
 
Min utbildningsbakgrund och arbetserfarenhet har gett mig en djup inblick i och en förståelse för människan och människans behov av att uppleva trygghet. Trygghet är en grundläggande rättighet för oss alla och något som påverkar hela vårt samhälle. I mitt arbete kommer jag dagligen i kontakt med människor vars trygghet tagits i från dem. Med människor som inte längre kan luta sig tillbaka på en av de viktigaste stöttepelarna för att vi ska kunna funktionera – en känsla av att vara trygg. Min arbetserfarenhet inom fängelsevården har gett mig en förståelse för hur farliga individer är en produkt av bristande trygghet och hur vi kan förebygga kriminalitet.
 
Därtill vet jag av egen erfarenhet vikten av fungerande sjukvård som stöttar människan i tider av kris. Det är när hälsan sviker en själv eller en nära anhörig som man behöver en känsla av trygghet. Man måste kunna lita på att vården har tilräckligt med resurser för att kunna erbjuda kvalitativ vård på ens modersmål. Detsamma gäller också åldringsvården. Alla har rätt till ett gott åldrande med tillgång till rätt vård som tar i beaktande ens människovärde. De som vårdar samhällets sjuka och äldre gör ett otroligt viktigt jobb. Vi måste se till att de har de bästa förutsättningarna för att kunna utföra sitt arbete.
 
Jag engagerar mig i politiken och ställer upp i riksdagsvalet eftersom att jag vill ge alla samma möjlighet till trygghet. Jag har expertisen och viljan, nu behöver jag ha mandat att påverka. Ett tryggt samhälle är ett välmående samhälle.
 
Jag vill:
  • Se mer resurser till polisen
  • Säkra kvalitativ sjukvård
  • Ge äldre rätt till ett tryggt åldrande
  • Skärpa sexuallagstiftningen
  • Förebygga utanförskap och mental ohälsa
  • Bygga och planera fysiskt trygga samhällen

Polisresurser och förebyggande av brott


 
Polisen är den myndighet som har huvudansvaret för brottsbekämpning. Det vill säga för att förebygga, avslöja och utreda brott. 

När vi jämför våra nordliga länder har Finland minst polisresurser. Här är antalet polistjänster 7 200. I Sverige har man flest poliser när man ser till befolkningsantalet, där är antalet 1,99 poliser per 1000 invånare i jämförelse med Finlands 1,33 per 1000 invånare. 
Det betyder att man år 2020 kommer ha dubbelt så många poliser i Sverige per invånare sett till antalet i Finland. 

I VBL (5.1-9.1) skriver man att polisen ur ett längre perspektiv blivit av med resurser och att polisen därför systematiskt låter bli att utreda så kallade massbrott så som cykelstölder, mindre inbrott och snatteri. 

Regeringen i Finland godkände ett extra anslag till polisen på 2,5 miljoner euro för förebyggande verksamhet år 2019. Anslaget är tänkt att gå till förortspolisens verksamhet samt till brottsförebyggande arbete myndigheter emellan. Regeringen gav även anslag för ytterligare 3,3 miljoner euro för polisens verksamhet i glesbygden och andra svåra områden. Nu borde staten satsa på ytterligare polisresurser. Satsningen skall leda till att fler brott uppklaras och därmed även de brott som berör invånarna, det vill säga den vardagliga brottsligheten så som inbrott och rån. 

Mer resurser bör även tillsättas till de brottsförebyggande åtgärderna.
Det vi tidigare sparat in på har varit det förebyggande arbetet och det har bland annat lett till att polisen inte haft tid och möjlighet att besöka skolor för att kunna möta och diskutera med unga. De här mötena är viktiga för det förebyggande arbetet. När dessa möten upplevs som positiva bland de unga ökar även deras tilltro till polisen. Det är även viktigt att polisen visar sig i stadsbilden och glesbygd som i sin tur skapar trygghet bland invånarna. 

Det är kostnadseffektivt på lång sikt att arbeta brottsförebyggande. Det förebyggande arbetet betalar tillbaka sig självt och jag anser att vi borde satsa på är brottsförebyggande arbete främst genom att sätta in tidiga åtgärder för att förebygga fattigdom och utanförskap bland unga. Dessa faktorer korrelerar starkt med kriminalitet. 

Jag vill att Finland fortsättningsvis skall kunna betraktas som ett av världens tryggaste länder. Socialpolitik är den bästa kriminalpolitiken.


Insändare Vbl 9.2.2019
Sari Somppi
Visa fler inlägg / Näytä lisää