
21 mar Trygghet Turvallisuus
Fundera en stund, vad betyder trygghet för dig? När vi ställer denna fråga kommer vi att få lika många svar som det finns människor.
För mig betyder trygghet att vi får känna oss trygga i vår vardag inom alla områden. För att vi skall kunna känna oss trygga behöver vi stöda många olika strukturer i samhället. Jag vill speciellt lyfta tryggheten kring psykisk ohälsa, sjukvård, boendemiljöer, den äldre befolkningen och polisens arbete i mina resonemang.
I mitt trygghetsresonemang kommer ordet förebyggande att genomsyra alla teser. Med det förebyggande arbetet sparar vi ekonomiska resurser och viktigast av allt det mänskliga lidandet. Mina tankar avspeglar min utbildning som kriminolog och psykolog samt min 10 år långa arbetserfarenhet inom fängelse, brottsofferjouren och nu rättspsykiatrin.
Låt oss börja resonemanget kring den psykiska hälsan. Forskning visar på ökad psykisk ohälsa bland våra ungdomar. Det vi behöver göra är att investera i mentalvården och sätta in förebyggande resurser. Denna typ av investeringar har stor betydelse, eftersom de förebyggande mentalvårdstjänsterna kan minimera att problemen blir mer komplexa och därmed svårbehandlade. Vi behöver utöka lågtröskeltjänsterna inom mentalvården med mer resurser. Tyvärr kan primärvården inte i dagsläget svara på ungdomars behov av mentalvård vartefter köerna inom den dyra specialsjukvården växer.
Alla människor skall ha rätt till en jämlik och rättvis social och hälsovård oberoende kön, ålder, religion eller sexuell läggning. Alla skall ha tillgång till tjänster av hög kvalitet samt ett empatiskt bemötande på sitt eget modersmål. Vi måste minska hälsoskillnaderna mellan individer samt bibehålla en god klient- och patientsäkerhet.
En viktig trygghetsfråga är även den fysiska miljön. Den kan planeras och byggas på ett sätt som ökar tryggheten och säkerheten i olika bostadsområden. Ett fysiskt tryggt samhälle är ett samhälle, som redan i stadsplaneringen tagit tryggheten i beaktande. Vi behöver bygga trivsamma byggnader, ha en god stadsplanering för att minska rädslan för brott. Samhörighet och grannsamverkan i bostadsområden ökarden sociala kontrollen. Social kontroll är den bästa faktorn för trygghet och kostar ingenting.
Vi har en befolkningsutveckling där befolkningen blir allt äldre, vilket betyder att efterfrågan på tjänster för de äldre blir större. Vi måste se till att de äldre mår bra både fysiskt och psykiskt och känner att de har en röst och känner sig jämställda. De äldre har också behov av socialt umgänge, av att känna sig sedda och trygga hemma och på äldreboenden. Nu måste vi slå oss ner och diskutera grundvärderingarna, för det är där allt börjar.
Polisen bör få mer resurser eftersom det idag lämnas många polisutredningar outredda på grund av resursbrist. I Finland har vi minst resurser jämfört med våra nordiska grannländer. Resurserna bör satsas på det förebyggande arbetet samt på ett samarbete med polisen och kommunernas aktörer, såsom myndigheter, näringslivet, organisationer och medborgare för att utveckla lokalt brottsförebyggande arbete. Trygghet är ett av människans viktigaste grundbehov i livets alla skeden.
Turvallisuus
Mieti hetki, mitä turvallisuus merkitsee sinulle? Kun esitämme tämän kysymyksen, saamme yhtä monta vastausta kuin on ihmisiä.
Minulle turvallisuus tarkoittaa sitä, että saamme tuntea olomme turvalliseksi jokapäiväisessä elämässämme kaikilla alueilla. Jotta voimme tuntea olomme turvalliseksi, meidän on tuettava monia erilaisia yhteiskunnan rakenteita. Haluan erityisesti korostaa perusteluissani mielenterveysongelmien, terveydenhuollon, elinympäristöjen, vanhusväestön ja poliisin työn turvallisuutta.
Turvallisuuteen liittyvissä perusteluissani sana ennaltaehkäisy kulkee punaisena lankana kaikissa teeseissäni. Ennaltaehkäisevällä työllä säästämme taloudellisia resursseja ja ennen kaikkea inhimillistä kärsimystä. Ajatukseni heijastavat kriminologin ja psykologin koulutustani sekä 10 vuoden työkokemustani vankilassa, rikosuhripäivystyksessä ja nyt oikeuspsykiatriassa.
Aloitetaan perustelut mielenterveydestä. Tutkimukset osoittavat, että nuorten mielenterveysongelmat ovat lisääntyneet. Meidän on investoitava mielenterveyshoitoon ja satsattava ennaltaehkäiseviin toimiin. Tämäntyyppiset investoinnit ovat erittäin tärkeitä, koska ennaltaehkäisevät mielenterveyspalvelut voivat estää ongelmien lisääntymistä ja muuttumista vaikeasti hoidettaviksi. Meidän on laajennettava matalan kynnyksen mielenterveyspalveluja lisäresursseilla. Valitettavasti sosiaali- ja terveyspalvelut eivät tällä hetkellä pysty vastaamaan nuorten mielenterveystarpeisiin, kasvattaen siten kalliin erikoissairaanhoidon jonoja.
Kaikilla ihmisillä tulee olla oikeus yhdenvertaiseen ja oikeudenmukaiseen sosiaali- ja terveydenhuoltoon sukupuolesta, iästä, uskonnosta tai seksuaalisesta suuntautumisesta riippumatta. Kaikilla tulisi olla mahdollisuus saada laadukkaita palveluja ja empaattisella lähestymistavalla omalla äidinkielellään. Meidän on vähennettävä ihmisten välisiä terveyseroja ja ylläpidettävä hyvää asiakas- ja potilasturvallisuutta.
Tärkeä turvallisuuskysymys on myös fyysinen ympäristö. Se voidaan suunnitella ja rakentaa siten, että se lisää eri asuinalueiden turvallisuutta. Fyysisesti turvallinen yhteiskunta on yhteiskunta, joka on ottanut turvallisuuden huomioon jo kaupunkisuunnittelussa. Meidän on rakennettava viihtyisiä rakennuksia, huolehdittava hyvästä kaupunkisuunnittelusta rikollisuuden pelon vähentämiseksi. Yhteisöllisyys ja naapurien välinen vuorovaikutus asuinalueilla lisää sosiaalista valvontaa. Sosiaalinen valvonta on ensimmäinen turvallisuustekijä, eikä se maksa mitään.
Meillä on väestökehitys, jossa väestö ikääntyy, mikä tarkoittaa, että ikääntyneiden palveluiden kysyntä kasvaa. Meidän on varmistettava, että vanhukset voivat hyvin sekä fyysisesti että henkisesti ja tuntevat, että heillä on ääni ja että he tuntevat olevansa tasa-arvoiseksi. Vanhukset tarvitsevat myös sosiaalista kanssakäymistä, jotta he voivat tuntea olonsa nähdyksi ja turvalliseksi kotona ja hoitokodeissa. Nyt meidän on istuttava alas ja keskusteltava ydinarvoista, koska siitä kaikki alkaa.
Poliisille pitäisi antaa lisää resursseja, koska nykyään monet rikostutkinnat jäävät tekemättä resurssien puutteen vuoksi. Suomessa meillä on pohjoismaisiin naapureihimme verrattuna vähiten resursseja. Resursseja tulee panostaa ennaltaehkäisevään työhön sekä yhteistyöhön poliisin ja kunnallisten toimijoiden, kuten viranomaisten, elinkeinoelämän, järjestöjen ja kansalaisten, kanssa paikallisen rikoksentorjuntatyön kehittämiseksi. Turvallisuus on yksi ihmisen tärkeimmistä perustarpeista kaikissa elämänvaiheissa.