Det har varit en glädje att notera att österbottningarnai högre grad börjat använda motions- och friluftsleder.

Till exempel i Vasa har de två motionstrapporna på Öjberget och i Gerby, som vi investerat i under pågående fullmäktigeperiod, har varit verkliga precisionsinsatser som skapar glädje utan att belasta stadens driftskostnader. Det är modernt att bygga dylika motionsplatser, vilkas innehåll stadens invånare själva skapar i form av motionstrappor, utomhusgym och skejtparker.

Det är fint att se dessa lyckade resultat av vårt beslutsfattande som, framför allt, inte belastar stadens ekonomi i någon högre grad.

Motionsutbud med låg tröskel betalar sig självt. De är  mycket hälsobefrämjande och höjer livskvaliteten.

Det är också viktigt att man i stadens investeringar även beaktar familjernas behov i motionsutbudet. Ett gott exempel på detta är den nya trygga hisslösningen för småbarn, som byggts vid Öjbergets slalombacke inför denna säsong.

Dessa investeringar har vi i Vasa gjort med perfekt tajmning. De är mycket efterfrågade nu, då coronapandemin har gjort det utmanande att utöva sina fritidsintressen inomhus. I september 2020 har också kvällsbelysning tillkommit vid Öjbergets och Gerbys motionstrappor. Det har förlängt användningstiden med råge under hösten.

Det är dags att göra Vasa till en trendig och människonära stad

Samarbetet över partigränserna kring dessa beslut har varit beundransvärt, man har gjort de rätta valen.

Nästa stora och även turismbefrämjande satsning är vandringsleden som planeras alldeles intill centrum av Vasa och runt Södra stadsfjärden. Då denär färdig omfattar den praktfulla strandleden en helhet på cirka 30 kilometer, med början vid Fiskets hus och runt hela stadsfjärden till Vasklotbron. Denna led kunde väl utvecklas till att motsvara Kuusamon Karhunkierros, men som en maritim vandringsattraktion även internationellt.

Kommunteknikens nya visionära direktör Jukka Talvi har tacknämligt tagit sig an beredningen av ärendet.

I Vasa står vi i beråd att för åren 2021 och 2022 budgetera för en investering om 75 000 euro för att iståndsätta och automatisera ljusstyrkereglering vid friluftsleder. Detta gäller för bland annat omtyckta Öjen, Öjberget och Edvinsstigen, där många önskat bättre belysning. Genom automatisering av belysningen uppnår man en inbesparing i driftskostnaderna på 26 000 euro årligen. Genom årliga inbesparingar i driftskostnaderna blir det i långa loppet möjligt att sänka skattetrycket för stadens invånare.

Inför 2021 kommer äntligen den mycket efterlängtad skejtparken vid Skeppsparken intill Metviken – ett viktigt tillskott för de unga. Ett annat efterfrågat tillskott i centrum, ett utomhusgym, ska också förverkligas i budgeten för nästa år. I och med detta får vi ett första utomhusgym i centrum av Vasa år 2021.

”I staden finns det behov av till och med ett par utomhusgym, förverkligade endera av den privata sektorn eller av Vasa stad.”

I staden finns det behov av till och med ett par utomhusgym , förverkligade endera av den privata sektorn eller av Vasa stad. Det skulle vara förnuftigt att placera dessa i förstadsområden runtom i Vasa nära invånarna.

Beundransvärt har också det fina underhåll av motionsställena, som kommuntekniken stått för under de senaste åren, varit. Det har bidragit till bättre komfort på alla motionsställen. I ovannämnda investeringar talar vi om några tiotusentals euro, som innebär glädje och enkla motionsmöjligheter för tusentals stadsbor.

Då man beaktar kommunens roll i framtiden är det bra att tänka på lösningar för olika verksamheter, där invånarna själva får förverkliga och skapa innehåll. Dylika verksamhetsmodeller ger möjlighet till deltagande med låg tröskel, utan att anstränga den kommunala ekonomin för mycket.

Det är dags att göra Vasa till en trendig och människonära stad – med samarbete.

Lyft invånarantalet i Vasa – erbjud boende till fler

Finland och Österbotten håller på att urbaniseras kraftigt. Största delen av befolkningen vill i detta nu flytta till städerna. Alla bör erbjudas en bostad, om vi vill att staden utvecklas och folkmängden ökar.

Vi har inte råd med att lämna någon befolkningsgrupp utanför, ifall vi verkligen vill få till en befolkningstillväxt.

Då efterfrågan på bostäder är stor stiger prisnivån och människor i en svagare ställning klarar sig inte i konkurrensen och blir lätt utan lämplig bostad. Detta påverkar även till vilken stad folk söker sig. Faktum är att med denna utveckling lämnas låginkomsttagare, unga och åldringar utanför stadens utveckling, vilket leder till segregering.

Med segregering avses en stark differentiering mellan bostadsområden exempelvis beroende på befolkningens inkomstnivå eller etnicitet. Fattigdom och och utanförskap bland unga korrelerar också kraftigt med brottsligheten.

Kommunsektorns uppgift är att sörja för att det finns goda förutsättningar för bostadsproduktionen, som funktionell planläggning och markpolitik. Kommunen bör också förhindra differentiering mellan bostadsområden och har en viktig roll i att tillgodose tillgången på bostäder för specialgrupper.

Till exempel i Vasa är stadsägda bostadsbolaget Pikipruukki en betydelsefull aktör. Pikipruukki möjliggör förmånligare boende för dem som exempelvis mist kreditvärdigheten och för dem som inte har råd med hyran i värdefullare bostäder.

De fina investeringar som privata investerare gjort är verkligen betydelsefulla; de utvecklar våra städer med kapital.

Samtidigt är det dock viktigt, att vi klarar av att erbjuda tillräckligt förmånliga bostäder till dem som befinner sig i de allra svagaste positionerna. Det är viktigt att upprätthålla balansen på bostadsmarknaden för att förhindra överhettning. Denna balans kan Pikipruukki erbjuda i Vasa.

Jag fick möjligheten att delta i NBO (Nordic Cooperative and public housing association) konferensen i Köpenhamn den 11 september. NBO fungerar som ett forum där medlemmarna kan dela information, knyta nätverk och skapa gemensamma mål för de nordiska länderna. Medlemsländerna i NBO representerar 2,5 miljoner hem. Hit hör organisationer från Danmark, Finland, Island, Norge samt Sverige.

”I vårt samhälle bor en mångfald av människor och vi bör se till att alla har det bra.”

Jag fick stöd för mina tankar i Danmarks bostadsminister Kaare Dybvads utomordentliga inlägg, där han lyfte fram lågprisboende. Dybvad berättade bland annat hur bostädernas hyresnivå stigit kraftigt i Danmark och att bostäderna i många städer är för dyra för låglönebranschernas anställda.

Vi har något att lära oss av Dybvads tal. I vårt samhälle bor en mångfald av människor och vi bör se till att alla har det bra.

Pikipruukki följer i sin hyresverksamhet självkostnadsprincipen. På så vis är målsättningen inte att skapa företagsekonomisk vinst. Pikipruukkis hyror består enbart av nödvändiga kostnader.

Jag upprepar ännu: Sådana bolag som Pikipruukki kan inte och bör inte konkurrera på bostadsmarknaden därför att dessa bolag inte genererar företagsekonomisk vinst. Pikipruukki strävar enbart efter att med hyresinkomsterna täcka räntor och amorteringar för de lån som tagits till bostadsbyggandet samt de kostnader som uppstår för underhåll och skötsel av fastigheterna.

Pikipruukkis bostadsutbud och hyror är i Vasa på en sådan nivå att det främjar stadens befolkningstillväxt. De senaste åren har utvecklingen gått i riktning mot att man söker en bostad i centrum och att denna bostad är en etta. I Pikipruukkis statistik är detta en typisk bostadssökande i Vasa. Från januari till juli i år sökte 66,2 procent ettor. Efterfrågan på tvårummare och större lägenheter stannar på 5-12 procent. Denna statistik talar för sig själv.

Pikipruukki bör förnya sig och utvecklas i takt med tiden och efterfrågan. Vi bör bygga fler ettor också i centrum. Ökningen av bostadsproduktionen är ett av de effektivaste sätten att påverka prisnivån.

I Helsingfors och i övriga större städer som Åbo och Tammerfors fortsätter antalet ensamboende att öka. Vi kan ställa oss själva frågan: Vill vi att också Vasa växer? Vill vi att bostadsutbudet och hyreskostnaderna är på en sådan nivå, att det främjar folkmängdens tillväxt i Vasa stad?

Här behöver vi ett starkt samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn.