check_image

Internationella kvinnodagen handlar om mänskliga rättigheter

 
Finland var det första landet i världen som gav kvinnorna fullständiga politiska rättigheter 1906. De första kvinnoorganisationerna grundades 1880, så det fanns redan kvinnoorganisationer när ett svenskt kvinnoförbund började planeras 1907. Flera kvinnor som varit med i Kvinnosaksförbundet Unionen (grundat 1892) blev sedan ledande figurer inom Svenska Kvinnoförbundet, som grundades i maj 1907. Cirka 400 kvinnor från 50 orter deltog. Jag är styrelsemedlem i Vasa Svenska Kvinnoklubb som hör till Svenska kvinnoförbundet. Svenska kvinnoförbundet arbetar för ett jämställt samhälle där varje människa är fri att göra sina egna val utan att begränsas av stereotypa könsroller.
 
Vad har Finland gjort för framsteg genom åren? På 70-talet tilläts abort av sociala skäl, sex- och samlevnadsundervisning togs med i grundskolans läroplan, preventivtjänster garanterades genom lag och homosexuella handlingar betraktades inte längre som ett brott. Diskriminering förbjöds genom arbetsavtalslagen. Diskussionen om våld mot kvinnor ökade och de första skyddshemmen inrättades.
 
På 80-talet utarbetade regeringen sitt första jämställdhetsprogram, som ledde till att jämställdhetslagen trädde i kraft 1987 - samma år som vi fick vår första jämställdhetsombudsman! Vi snabbspolar till mars 2017, då den könsneutrala äktenskapslagen trädde i kraft. Den nya lagen gav även par av samma kön adoptionsrätt, och vi klev ett steg närmare vårt jämställdhetsmål. FN och Europeiska unionen har krävt att Finland tar många viktiga steg mot till exempel att stoppa våldet mot kvinnor, men det är fortfarande ett problem som vi måste hitta en lösning på. Jag vill arbeta för att stoppa våldet i hemmet och göra vardagen säkrare.
 
Människorättsorganisationen Amnesty International har riktat hård kritik mot den finska lagstiftningen, som definierar våldtäkt utifrån om förövaren använt våld eller hot om våld, eller om offret varit oförmöget att försvara sig. Jag anser att denna definition ska strykas och att Finland måste få en samtyckeslag så fort som möjligt.
 
Även om familjeledigheterna utökades med en pappamånad år 2003, har vi ännu en lång väg att gå innan omsorgsansvaret är tillräckligt jämnt fördelat mellan mannen och kvinnan. Jämställdhet i fråga om löner har inte heller ännu uppnåtts. Den föreslagna 6+6+6 familjeledighetsmodellen skulle föra oss ett steg närmare jämnt fördelat omsorgsansvar, samt förstärka kvinnans roll på arbetsmarknaden. Samtidigt skulle tröskeln bli lägre för att mannen skulle vara föräldraledig, och mannen skulle knyta starkare band med sitt barn. Alla skulle vinna.
 
De nordiska länderna ligger i topp på jämställdhetsskalan: män och kvinnor är mest jämställda på Island följt av Norge, Sverige och Finland. Enligt WEF:s rapport kommer det att med nuvarande takt ta 108 år för världen att uppnå jämställdhet inom en rad områden, och för den globala arbetsmarknaden 202 år för att bli jämställd. Det är alldeles för länge. Kära kvinnor, män och ickebinära - nu måste vi lägga på ett kol.
 
Den internationella kvinnodagen handlar om mänskliga rättigheter och jämställdhet. Även om Finland var det första landet i världen som gav kvinnorna fullständiga politiska rättigheter, har vi en lång bit kvar att gå. Samtidigt som vi strider oss framåt så finns det en hel värld där ute, som har en ännu längre väg att gå. Jag tror ändå att vi steg för steg kan förändra världen.
 
Jag vill även passa på att hylla dessa kvinnor inom den finländska politiken:
  • Miina Sillanpää, den första kvinnliga ministern, biträdande socialminister, år 1926
  • Elisabeth Rehn, den första kvinnliga försvarsministern i Finland och i hela världen, år 1990
  • Tarja Halonen, första kvinnliga presidenten, år 2000
  • Anneli Jäätteenmäki, första kvinnliga statsministern, år 2003
  • Jutta Urpilainen, första kvinnliga finansministern, år 2011